Naturvetenskap:allmänt

»[En] dokumentär i bokform [...]. Boken utforskar tunga ämnen som ifall evolutionen har ett syfte, liv på andra planeter, religionens roll och hur rymden påverkat jordelivet. Trots det känns utforskningarna aldrig tunga, utan Birger Schmitz tar mig som läsare i handen genom sina funderingar med sitt rika och lättillgängliga språk.« – Rebecca Forsberg, Populär Astronomi

»Den delvis självbiografiska inramningen ger texten närvaro, och språket förblir klart och tillgängligt även när mer tekniska frågor behandlas. Resultatet är en väl avvägd och mycket engagerande bok om ett avgörande skede i jordens, och livets, historia. Rekommenderas varmt.« – 5 av 5 i BTJ-häftet nr 18, 2025 av Johan Kärrfelt

Den som undersöker livets historia på vår planet finner att nästan inga stora förändringar går fort. Men en gång, för 66 miljoner år sedan, inträffade något som vände upp och ner på allt under ett mycket snabbt tidsförlopp: Jorden träffades av en stor himlakropp. Det innebar slutet på dinosauriernas era, och början på en annan – vår tidsålder.

Långt senare åker en geolog från Sverige till Mexiko och platsen för nedslaget. Under hela sitt vuxna liv har Birger Schmitz forskat kring hur livets och rymdens historia hänger samman. Han söker svar på de frågor som aldrig upphör att fascinera: Vad är kunskap? Är människans korta tid på jordklotet en slump, eller var det förutbestämt att vi skulle uppnå den totala dominans vi åtnjuter, på alla andra arters bekostnad? Varför är vi här?

Sapiens framfart kan göra att jorden står inför ett nytt massutdöende. Genom att förstå vad som hände dinosaurierna ges ett nytt perspektiv på vår egen situation. Birger Schmitz finner sina svar i botten av floder, i lera och klippformationer.

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. Beslut som är avgörande för ditt liv och din hälsa.  

Denna antologi samlar texter som lyfter vår blick mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI införlivas i samhällskroppen? På vilket sätt påverkar till synes små steg helheten? Och hur kan vi få en fungerande insyn i den automatiserade beslutsprocessen om det ens går?  

Är det rimligt att offentliga aktörer enskilt ska uppfinna egna lösningar, när de har liknande behov? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut taget av en digitaliserad förvaltning?  

AI & makten över besluten tar upp exempel på allvarliga fel som uppstått till följd av automatiserade beslutsprocesser men också den verkliga potentialen om vi säkerställer hållbara lösningar och vägar framåt mot dessa.  

Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska Institutet. Simon Vinge är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, som länge engagerat sig i de algoritmer som allt mer styr beslutsfattandet och arbetets innehåll inom offentlig sektor.

Sagt om Ai & makten över besluten:

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

It is important for democratic societies to understand the possible influence of AI and algorithms on the structures and fundamentals of our societies. We need to talk about how we are going to deal with that; that´s why I welcome this book and the debate it has initiated. Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister 2017 2024  

en antologi om vad som händer när algoritmer fattar beslut i offentlig sektor låter kanske inte så hett, men det är oväntat spännande Sophia Sinclair, Svenska dagbladet  

Skribenterna har genomgående bra språkligt flyt och texterna är korta och skarpa. Målgruppen är en bred läsargrupp med intresse för samtidsfrågor och utvecklingen på AI-området. Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över som om den bara handlade om teknik Mats K.G. Johansson, Bibliotekstjänst  

I antologin AI & makten o ver besluten ( ) vrider och va nder en rad forskare och experter pa fra gor som uppsta r na r allt fler myndighetsbeslut fattas med hja lp av algoritmer och AI. Vad ha nder med insyn och transparens? Ra ttvisa? Demokratin? Marie Alpman, Forskning & Framsteg

Innehåll:

Charlotta Kronblad Algoritmisk orättvisa  Göteborgs felkodade algoritm för skoplaceringar  

Johan Hirschfeldt Algoritmer och sociala bidragssystem: två nationella skandaler  

Macus Matteby Om ett ministerbesök, intraprenörer och kommunala perspektiv: en uppgörelse  

Marcin de Kaminski Digitala hot och risker som formativ ledstjärna  

Ulrika Björkstén Vetenskapsjournalistikens algoritmer före och under covid-19-pandemin  

Nasim Farrokhnia Algoritmer i vården: hot eller möjlighet för profession och patient?  

Fia Ewald Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering  

Stefan Larsson Om juridisk fixering och flexibilitet  den europeiska AI-förordningen och generativ AI  

Cecilia Magnusson Sjöberg Algoritmerna och rättssäkerheten juridik, administration och teknik måste väga lika  

Jacob Dexe Transparensproblemet: Att förklara en algoritm  

Karim Jebari Artificiell intelligens och offentlig rättfärdighet

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Succébok om vår framtid med AI. Vinnare av Norges största litteraturpris Brageprisen 2023. 

Artificiell intelligens är här för att stanna. Smarta algoritmer, chattbotar och robotar som utför avancerade arbeten tar allt större plats i våra liv. Ändå är det få som vet hur AI verkligen fungerar och vad den snabba utvecklingen innebär. Är den en fara eller en frälsning? Och i sådana fall, på vilka sätt?

Med nedslag i AI-historiens viktigaste händelser visar Inga Strümke hur den nya tekniken förändrar och redan har förändrat världen. På ett lustfyllt sätt berättar hon om allt från de första schackdatorerna, till självkörande bilar och stormarna kring dataövervakning och chatGPT.

Inga Strümke (f. 1989) är stjärnskottet som i Norge tagit såväl allmänheten som forskarvärlden med storm. Maskiner som tänker har hyllats av en unison kritikerkår, och har redan getts ut i flera länder. Strümke är docent i datavetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet.

Pressröster om boken: 

"En utmärkt guide om man vill sätta sig in i vad AI handlar om. Inga Strümke är en god pedagog som kan hjälpa oss att bättre hänga med i den aktuella och viktiga diskussionen om var AI ska ta vägen. Betyg 5/5." Litteraturmagazinet

"Norska datageniet Inga Strümke reder här ut framtiden på bästa tänkbara sätt. En AI kunde inte ha gjort det bättre!" Femina

"Vad är artificiell intelligens, AI, egentligen? I den här viktiga boken berättar Inga Strümke, docent i datorvetenskap, lustfyllt och pedagogiskt om hur denna nya teknik har vuxit fram och förändrat modernt liv." PRO Pensionären

"Lättläst och grundlig om ett ämne som berör oss alla." Adresseavisen

"Magiskt och skrämmande om AI." VG

"En välskriven förklaring av artificiell intelligens." Dagbladet

"En gedigen, allsidig och högaktuell populärvetenskaplig beskrivning av artificiell intelligens som begrepp och fenomen. Strümkes text är mycket välbalanserad, och hon poängterar noggrant både de möjligheter och de risker som artificiell intelligens kan innebära. Författaren har också ett påfallande ledigt, personligt och färgstarkt anslag. Boken är en av de bästa på marknaden i sin kategori, och fungerar utmärkt som mångsidig, tillförlitlig och och lättillgänglig beskrivning av ett högaktuellt och kontroversiellt ämnesfält." Bibliotekstjänst

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Kring en bukt vid en lagun lade Aristoteles grunden för vetenskapen. Ungefär 2 500 år senare reser biologen Armand Marie Leroi till samma plats i ett försök att rekonstruera den värld där filosofen levde och verkade – där han med metodisk noggrannhet dissekerade djur, klassificerade arter och förde register över hur de levde. Lagunen är berättelsen om hur vetenskapen föddes ur dessa första iakttagelser. Leroi följer Aristoteles steg för steg, prövar hans teorier och gör upp med hans gissningar och missförstånd. Resultatet är en levande skildring av hur världen en gång började betraktas med vetenskapens blick: hur naturen blev ett fält för undersökning, inte bara förundran. Sedd genom Lerois blick framträder Aristoteles inte bara som den första biologen, utan också som en av de största.

När det gäller sömn och vakenhet måste vi överväga vad de är: om de är unika för själen eller kroppen, eller gemensamma för båda … dessutom av vilken orsak uppkommer de som egenskaper hos djur … – Aristoteles, Om sömn och sömnlöshet, 350 före vår tideräkning

I det antika Grekland var sömnen och drömmarnas värld centrala i myterna och filosofin. Vår förundran över sömnen lever kvar och har genom historien lett till otaliga experiment och teorier. Människan har gått från att använda sig av vad hon hittar i naturen till att i laboratorier forska fram det perfekta pillret för att antingen söva oss eller hålla oss vakna. Vad sägs om dårrepe eller vallmo till kvällen och en kopp kaffe eller kokablad för att piggna till? Gemensamt för alla dessa substanster är att de har påverkat vårt kemiska förhållande till natten.

I Nattens gudar leder Ulf Ellervik oss genom kulturhistorien och vetenskapen för att finna svar på sömnens och vakenhetens gåtor.

Våra kroppar är uppbyggda av biljoner mikroskopiska celler, och i cellernas innersta värld gäller kvantfysikens lagar. Kvantfysiken beskriver hur fåglarna hittar hem över tusentals kilometer och hur en ödla kan hänga upp och ner i taket. Kvantfysiken förklarar också fotosyntesen som är grunden för allt liv på jorden den process som ger en maskros kraften att spränga genom asfalten.

I kvantfysikens värld kan en partikel befinna sig på många ställen vid samma tidpunkt. Den kan förflytta sig genom att välja alla vägar mellan två punkter - samtidigt. Och information kan se ut att färdas över stora avstånd utan att det tar någon tid alls. I den mikroskopiska världen kan det se ut som att naturens lagbundenhet faller samman till osäkerhet och slump bara genom att man tittar på den. Men det är faktiskt inte sant den följer bara andra lagar: kvantfysikens skenbart paradoxala vägar i atomernas och molekylernas värld.

Kvantfysiken är också nyckeln till att förstå den genetik och biokemi som till slut förklarar hur vår kropp och vårt medvetande fungerar och kan påverkas. Kunskapen om kvantfysikens betydelse för medicin och biologi kan göra det möjligt att diagnosticera och behandla sjukdomar på nya sätt, och kanske i framtiden besvara de verkligt svåra frågorna hur uppstod och utvecklades livet på jorden?

Sverige har i över 300 år varit ett ledande forskningsland där mängder av stora vetenskapliga genombrott har skett. I förhållande till folkmängden har inget annat land levererat så många vetenskapliga pionjärinsatser. Vad är förklaringen till denna styrkeposition som forskningsland? Vilka är människorna bakom upptäckterna? Vetenskapsförfattaren Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för svensk forskning. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram ett stort antal betydelsefulla svenska forskare – människor som varit verkliga pionjärer inom vetenskapen. Och genom denna mångfald av hängivna upptäckare kan man skönja djupare mönster – inte minst betydelsen av starka forskningsmiljöer.

Forskningsrönen i boken spänner över drygt trehundra år och många är världskända. Boken är skriven för en bred läsekrets och vill lyfta fram betydelsen av fri forskning. Berättelser om enskilda forskare och händelser lyfts fram i sitt historiska sammanhang – men boken innehåller också exempel på betydelsefull forskning av idag. Boken har skrivits i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens tidigare ständige sekreterare, professor Hans Ellegren.

»Möt den nya Stephen Hawking«– The Sunday Times

Världen består inte av individuella objekt utan av relationer.

Sedan kvantteorin formulerades har den förändrat vår förståelse av verkligheten i grunden. Men den motsägelsefulla världsbild som framträdde var så gåtfull att fysiker lade frågan om kvantfysikens innebörd åt sidan i över ett halvsekel.

I Helgoland ger Carlo Rovelli gåtan ett svar som är lika elegant som omvälvande. Han visar fram en annan och mer nyanserad verklighet än den som är grundad i elementarpartiklarnas schematiska materialism. En verklighet vars fundamentala grammatik stavas processer, händelser – och relationer.

”Harari sätter samman världen i en lysande form som väcker engagemang”Telegraph

”En mästerlig berättare”Guardian

”Fängslande… En diagnos och en uppmaning till handling… Om Nexus säljer i närheten av lika bra som Sapiens gjorde, kommer vi att vara något bättre rustade som art att hantera maskinernas uppgång"Observer

”Hararis narrativ är engagerande, och hans inramning är slående originell” The Economist

Ny bok av författaren till världssuccén Sapiens!

De senaste 100 000 årens alla upptäckter, uppfinningar och erövringar har gjort människan enormt mäktig. Ändå befinner vi oss i en existentiell kris. Världen står inför en ekologisk kollaps, mängden desinformation ökar, och vi kastar oss huvudstupa in i AI-ålderns nya informationsnätverk som hotar att förinta oss.

Om vi är så kloka – hur kan vi vara så självdestruktiva? I Nexus skildrar Yuval Noah Harari hur informationsflöden har skapat vår värld och oss själva. Han leder oss från stenåldern genom Bibeln, tidigmoderna häxjakter, stalinism och nazism till vår egen tids populism. Han får oss att begrunda skillnaderna mellan information och sanning, byråkrati och mytologi, vishet och makt. Han utforskar hur historiens samhällen och politiska system på gott och ont använt information för att nå sina mål.Och han ställer den angelägna frågan hur vi ska agera när icke-mänsklig intelligens hotar vår existens.

Information är inte enbart sanningens råmaterial. Inte heller är det uteslutande ett vapen. Nexus utforskar den hoppingivande vägen mellan dessa ytterligheter, och hur den i sin tur kan leda mänskligheten till en ny sorts samhörighet.

”Fantastisk, tankeväckande och så väldigt välargumenterad. Harari ger oss visionen av en snabbt annalkande framtid som är på samma gång spännande och skrämmande. Om det finns en bok jag skulle uppmana alla att läsa – särskilt våra ledare i politiken, företagsvärlden och kulturen – så är det Nexus” Stephen Fry

”Harari bär på ett av vår tid mest anmärkningsvärda intellekt – djärv, originell, lärd, provokativ och förtrollande. Hans senaste bok omtolkar allt från läskunnighet till AI och – liksom alla hans böcker – förändrar i grunden ens syn på världen” Rory Stewart

”Harari har en unik förmåga att förena både historiens mest finkorniga detaljer och dess största megatrender i en enda blick. Denna djupt viktiga bok kommer vid en kritisk tidpunkt då vi alla funderar över AI:s implikationer” Mustafa Suleyman

”Jag stoppar ned kikaren i sitt fodral och går hem igen. Fåglarna klarar sig själva. Jag vänder mitt inre öga från det förflutna mot framtiden. För varje steg jag tar öppnar Atlanten upp sig en miljondel av en millimeter. Kontinenterna flyttar på sig och nya kuster formas under de miljoner av år som följer. Kommer storskraken fortfarande ha rufsig nacke när människan är borta?”

Fysikern Ulf Danielsson är känd för sin unika populärvetenskapliga och existentiella röst, både i teve och radio. I den här boken samlar han stilla betraktelser över tidsresor, svarta hål och stjärn- och fågelskådningar. Tillsammans kan de läsas som en profan postilla, som tankar för dagen.

Insekter finns överallt – på de högsta bergen, men också i Londons tunnelbana där till och med en egen, unik art av myggor utvecklats. De finns inuti valrossars näsborrar och i datorer! De bär sina skelett på utsidan, som en rustning. De kan ha öron på knäna, ögon på sina penisar och tungor under sina fötter.

Insekterna får världen att gå runt. Utan dem, ingen pollinering – men inte heller någon förmultning. Inte heller någon föda för de många fåglar och djur som lever av insekter. För varje människa som lever på jorden finns det 200 miljoner insekter. Men medan människornas antal de senaste 40 åren har dubblerats, har insekternas samtidigt halverats.

Insekternas planet är en passionerad och spränglärd berättelse om de små varelserna som vi inte kan leva utan.

En häpnadsväckande enkel och ultrasnabb kurs i astrofysik av USA:s största vetenskapskändis. Om allt från strängteori, mörk materia och kvarkar till hur mänskligheten passar in i det hela.Vad består rymden av? Hur kommer det sig att vi har tid? Vad är egentligen mörk energi? Hur litet var universum före Big Bang?

I sin nya bok riktar sig astrofysikern Neil deGrasse Tyson till alla som inte har tid att sätta sig in i dessa enorma och komplexa ämnen. Med pedagogisk skärpa och drastiska liknelser får han läsaren att greppa rymden, universum och (nästan) allting. Här görs det krångliga begripligt – i korta, tydliga kapitel som går att läsa exakt var som helst.

Med Astrofysik i ljusets hastighet introduceras Neil deGrasse Tyson på svenska. Boken innehåller ett presenterande förord av Andrev Walden. Ur Andrev Waldens förord:Nästan alla människor är mer intresserade av rymden än de tror, de behöver bara träffa någon som kan berätta om den. Och berättelser kräver känslor, även de vetenskapligt förankrade. Om du ska nå ut till människor måste du beröra dem. Neil deGrasse Tyson berör. När han får kosmologisk feeling kan han bergspredika om vår plats i universum, som i den här bokens avslutande kapitel, och då spelar det ingen roll om publiken består av lärda eller nyfikna, man lyssnar och man känner.

Vår nyfikenhet på andra är gränslös. Det kan förklara varför aptiten på biografier aldrig tycks mättas. Några av världens äldsta texter är biografier. Men till en början handlade det inte om att stilla nyfikenhet, utan om helt andra syften.  

Ingrid Elam, som aldrig riktigt ryckts med i biografislukandet, har nu fallit till föga och gjort en djupdykning i historiens lager för att försöka förstå vilka drivkrafter som funnits bakom att läsa liv. Vilka har bevärdigats biografier? Kan en person få två helt olika, men lika sanna, biografier? Vem ska anses vara auktoriteten på en annans liv? Vad avslöjar biografier om tiden och sammanhanget de skrevs i? 

På vägen möter hon så vitt skilda personer som Jesus, drottning Kristina, Adolf Hitler, Zelda Fitzgerald, Booker T. Washington, Taylor Swift och Zlatan Ibrahimović. "Elam förmedlar kunskap med stil"Göteborgs-Posten"Ingrid Elam lyfter blicken från detaljerna, skönjer mönster och drar slutsatser. Det är modigt och spännande."Dagens Nyheter"Lärd och roande djupdykning i biografins fostrande värld."Uppsala Nya tidning"Det höga kunskapsinnehållet förmedlas med en smittande läsglädje som väcker nyfikenhet"BTJ Helhetsbetyg 5/5

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.