Naturvetenskap och teknik

Framtidig är en inspirerande och praktisk guide för oss som behöver navigera framtiden utan facit, med andra ord: Alla.

Världen går igenom genomgripande förändring, men våra tankemönster och metoder gör det inte. Att tänka framtidigt innebär att inte fastna i hur världen är, utan att öva sig i hur den skulle kunna bli. Att vara framtidig är att visa vägen genom handling.  

Boken är din träningsplats för att tänka bortom nuet. Här möter du ditt framtida jag, lär dig använda framsynens verktyg och förstå och rikta kraften i tekniksprång. För där teknologier som artificiell intelligens möter hållbarhet finns både framtidens idéer, banbrytande innovationer och en värld värd att anstränga sig för.

Framtiden skickar redan signaler, de framtidiga upptäcker dem.  

– Förstå varför prognoser slutat fungera, och framsyn är framtidens verktyg.– Vad av det vi gör idag, påverkar framtiden? – Upptäck och agera på det som skymtar vid horisonten. – Vilka trender och megatrender driver morgondagens utveckling? – Vad i våra hjärnor hindrar oss från att tänka nytt?– Varför hoppfull realism är viktigt vid förändring, och vad olika mindset gör med vår handlingskraft. – Hur mötet med ditt framtida jag påverkar vad du prioriterar att göra idag.Judith Wolst är entreprenör, författare, rådgivare och en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom teknik, framtidsfrågor och hållbar utveckling.

Om Ett utstakat öde?Har jag fötts till ett förutbestämt öde? Vad är det i så fall som bestämmer hur det formats? Och kan jag förändra detta öde genom mitt sätt att leva?

I sin nya bok Ett utstakat öde? väver psykiatern och forskaren Markus Heilig samman personliga erfarenheter, patientberättelser och de senaste rönen från neurovetenskap och genetik till en skildring av hur människors tillvaro formas. Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret ställer han frågan: Är våra liv ett resultat av arv, erfarenheter eller slumpen – och hur påverkas livet av berättelserna vi skapar för att förstå det?

Ett utstakat öde? rör sig från antikens myter till dagens psykologi, hjärnforskning och genetiska framsteg, från akutmottagningens nattpass till de stora existentiella frågorna. Det är en bok om lidande, hopp och ofrånkomliga begränsningar. Men också om möjligheten att genom kunskap kunna leva friare.

Sagt om boken:”Måsteläsning för den som vill förstå sig själv, och andra, bättre.”Jenni Carström, Filter, mars 26

”Sammanfattningsvis är Ett utstakat öde? en tänkvärd och välskriven bok som erbjuder djup och insikt. Den rekommenderas varmt för alla som önskar utforska människans natur.”Diana Fabian, Sokraten, nr 2 2026

”Texten rör sig ytterst överskådligt mellan personliga upplevelser och berättelser från patienter samt forskning. De existentiella frågorna är centrala liksom hjärnforskningens betydelse men även psykologi, litteratur och historia får utrymme i denna utomordentligt beskrivande bok om livets betingelser. [...] Alla som har intresse av människors villkor utifrån såväl naturvetenskapliga som humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kommer att ha glädje av boken, som är en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg: 5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 6, 2026

Erika Bjerström blir SVT:s första globala klimatkorrespondent 2019. Under åren som följer ser hon hur klimatfrågan politiseras och hur debatten börjar präglas av desinformation, hot och påhopp. När Bjerström lämnar uppdraget 2024 har hon blivit en av Sveriges mest utsatta journalister.

Demokratin dör i hettan är en skakande journalistisk skildring av vad som hände de där åren – då klimat- och demokratikrisen började förstärka varandra. Den visar att klimatet fått en framskjuten plats i det högerpopulistiska narrativet om den styrande eliten, som åberopas i de upptrappade attackerna mot fria medier, forskare, klimatlagar och domstolar – och används för att vinna valröster. Samtidigt har etablerade partier börjat backa från sina ambitiösa klimatåtgärder.

Vägvalet är potentiellt ödesdigert. För om världens demokratier inte kan hantera klimatkrisen, kan de då överleva den? Med ökande spänningar i en allt hetare värld är det vi nu upplever i värsta fall bara början.

Med ett förord av Åsa Wikforss.

Att bygga och bo hör till det mest ursprungliga. Byggandet och boendet speglar hur mänskligheten levt och verkat genom årtusendena. Varför ser det ut som det gör omkring oss? Gunnar Wetterberg följer byggarna och deras verk från hedenhös in i vår tid. Långhusen dominerade i flera tusen år, följda av de timrade gårdarna från vikingatid till 1800-tal. Det handlar om hur verktygen gjort nya hus möjliga, hur jordbrukets förändringar stuvat om gårdarna, och hur makt och prakt talat genom byggnaderna.

De allra flesta av dagens hus har byggts under de senaste 150 åren. Industrialiseringen och urbaniseringen skapade om städerna, den byggtekniska revolutionen gjorde nya slags hus möjliga. Bostadsnöden utnyttjades av roffare och profitörer, bättre bostäder blev en röd tråd i folkhemsbygget. Miljonprogrammet gav många fler mycket bättre boende, men bostadspolitikens föresatser strandade när integrationen havererade. Bostäderna blev förmögenhetsmaskiner, fastigheterna utlöste 1990-talets kris. I klimatkrisen har byggandet och boendet en nyckelroll.

Gunnar Wetterberg, den nyfikne På Spåret-vinnaren, har skrivit en perspektivrik bok om byggandets historia och utveckling. En bok för alla som bygger.

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. Beslut som är avgörande för ditt liv och din hälsa.  

Denna antologi samlar texter som lyfter vår blick mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI införlivas i samhällskroppen? På vilket sätt påverkar till synes små steg helheten? Och hur kan vi få en fungerande insyn i den automatiserade beslutsprocessen om det ens går?  

Är det rimligt att offentliga aktörer enskilt ska uppfinna egna lösningar, när de har liknande behov? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut taget av en digitaliserad förvaltning?  

AI & makten över besluten tar upp exempel på allvarliga fel som uppstått till följd av automatiserade beslutsprocesser men också den verkliga potentialen om vi säkerställer hållbara lösningar och vägar framåt mot dessa.  

Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska Institutet. Simon Vinge är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, som länge engagerat sig i de algoritmer som allt mer styr beslutsfattandet och arbetets innehåll inom offentlig sektor.

Sagt om Ai & makten över besluten:

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

It is important for democratic societies to understand the possible influence of AI and algorithms on the structures and fundamentals of our societies. We need to talk about how we are going to deal with that; that´s why I welcome this book and the debate it has initiated. Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister 2017 2024  

en antologi om vad som händer när algoritmer fattar beslut i offentlig sektor låter kanske inte så hett, men det är oväntat spännande Sophia Sinclair, Svenska dagbladet  

Skribenterna har genomgående bra språkligt flyt och texterna är korta och skarpa. Målgruppen är en bred läsargrupp med intresse för samtidsfrågor och utvecklingen på AI-området. Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över som om den bara handlade om teknik Mats K.G. Johansson, Bibliotekstjänst  

I antologin AI & makten o ver besluten ( ) vrider och va nder en rad forskare och experter pa fra gor som uppsta r na r allt fler myndighetsbeslut fattas med hja lp av algoritmer och AI. Vad ha nder med insyn och transparens? Ra ttvisa? Demokratin? Marie Alpman, Forskning & Framsteg

Innehåll:

Charlotta Kronblad Algoritmisk orättvisa  Göteborgs felkodade algoritm för skoplaceringar  

Johan Hirschfeldt Algoritmer och sociala bidragssystem: två nationella skandaler  

Macus Matteby Om ett ministerbesök, intraprenörer och kommunala perspektiv: en uppgörelse  

Marcin de Kaminski Digitala hot och risker som formativ ledstjärna  

Ulrika Björkstén Vetenskapsjournalistikens algoritmer före och under covid-19-pandemin  

Nasim Farrokhnia Algoritmer i vården: hot eller möjlighet för profession och patient?  

Fia Ewald Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering  

Stefan Larsson Om juridisk fixering och flexibilitet  den europeiska AI-förordningen och generativ AI  

Cecilia Magnusson Sjöberg Algoritmerna och rättssäkerheten juridik, administration och teknik måste väga lika  

Jacob Dexe Transparensproblemet: Att förklara en algoritm  

Karim Jebari Artificiell intelligens och offentlig rättfärdighet

"En hisnande spaningstur genom mänsklighetens historia ... Sapiens är full av aha-upplevelser och bygger på breda insikter i naturvetenskap, antropologi och samhällsvetenskap."Lars Linder, DN"Det är en väldigt underhållande, tankeväckande och välskriven bok. Harari rör sig flytande och självsäkert över hela det akademiska fältet. Biologi möter antropologi som möter arkeologi och filosofi och teologi och historia. Han har humor, vilket gör honom i sammanhanget ganska originell, och han har också en känsla för dramatik."Patrik Svensson, Sydsvenskan"Djärv och fängslande."Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet"Provocerande, filosofiskt avancerat, stundtals mycket intressant, men ibland rent fjantigt ... underhållande men ibland häpnadsväckande stolliga historik över mänskligheten."Björn Gunnarsson, GP"Den är lysande. Troligtvis den bästa boken om mänsklighetens historia - och då jag har läst väldigt många."Henning Mankell

Sapiens är en storslagen berättelse om människans ursprung, nutid och framtid. Historikern Yuval Noah Harari tar oss med från Homo sapiens första steg på jorden, då vi var ett däggdjur bland alla andra, till idag när vi står som världens obestridda härskare - med makt att både skapa och utplåna liv.För cirka 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter. Ingen av dem hade någon större inverkan på den globala ekologin. Idag har bara en art överlevt - Homo sapiens. Hur blev det så? En del av hemligheten bakom framgångarna är att vi är det enda djur som kan prata om saker som existerar enbart i vår egen fantasi, såsom gudar, nationer, pengar och mänskliga rättigheter. Om detta och mycket mer handlar denna internationella bästsäljare som ger nytt bränsle åt diskussionen om vårt gemensamma förflutna och planetens framtid.Professor Yuval Noah Harari (född 1976) är verksam vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och slutförde sin doktorsavhandling vid University of Oxford. Hans specialområde är världens historia och makrohistoriska processer. Harari har publicerat ett flertal böcker och artiklar och hans filmade föreläsningar om världens historia har blivit en stor succé på Youtube.

Bibliotekarien Jenny Lindh i DN rekommenderar:"Jag är så upphetsad över att Yuval Noah Hararis Sapiens nu kommer på svenska. Hans maffiga - och utmanande - bok om människan är så innehållsrik att den är hopplös att sammanfatta: "En makrohistorisk exposé över homo sapiens utveckling", försökte jag häromkvällen, varpå sällskapet omedelbart föll i djup REM-sömn. Därför ett par nedslag: Homo Sapiens är en mördarmaskin. Mänskliga rättigheter är en fantasi. Ja, kanske handlar Sapiens framför allt om just fantasin, den föreställningsförmåga som gjort oss till världens härskare. Sagan om människan är intimt förbunden med fiktion."Jenny Lindh i M-magasin:Högsta betyg MMMMM, oumbärlig."Årets bästa? Hur blev människan människa? Hur kan en ynklig tvåfotning utan klor och huggtänder dominera alla andra djur och människoarter? Briljante forskaren Yuval Noah Harari skriver Sapiens historia och finner, vackert nog, att vår vinnande egenskap stavas fantasi. Konsten att föreställa sig det osynliga har skapat religioner, pengar, imperier och vårt herravälde. Men vem betalar priset? Vårens, kanske årets fackbok gnistrar av lärdom och perfekt för diskussionskvällarna."

”Jag önskar att skolböckerna hade haft samma entusiasm, självförtroende och vigör som Yuval Noah Harari har när de berättar om mänsklighetens utveckling.”Kristian Ekenberg, Örnköldsviks Allehanda

”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” är en spännande och skrämmande bok.”Bo Gustavsson, UNT

”Hans övergripande och välformulerade exposé är som gjord för underhållning.”Åsa Maria Hellman, Borås Tidning

”Harari kombinerar forskningsrön från många olika områden till ett verkligt ambitiöst, men också mycket imponerande verk … Hararis historik är minst sagt häpnadsväckande. Infallsvinklarnas mångfald gör att verket levererar nytt, ruskigt fascinerande tankegods på rullande band … Allt detta framför Harari med en tydlig, smidig och pedagogisk text – här finns varken något luddigt tänkt eller sagt. Den svenska översättningen kan man dessutom inte kalla annat än lyckad.”Sebastian Köhler, Affärsmagasinet Forum"Boken styrka är storskaligheten; författarens fascinerande framfart genom historien kan göra läsaren fartblind, men erbjuder samtidigt ett helikopterperspektiv över de långa utvecklingslinjerna och många jämförelser av världshistoriens olika kulturer som ger perspektiv på vårt samhälle."Gustav Holmberg, BTJ

"Djärv, mångfacetterad och provokativ utmanar Sapiens allt vi trodde att vi visste om att vara människa: våra tankar, våra handlingar, vår styrka … och vår framtid."The Independent"Harari kan skriva. … verkligen, verkligen skriva med intelligens, klarhet, elegans, och en underbar känsla för metaforer."The Times"Den här fascinerande boken kan inte sammanfattas; du måste helt enkelt läsa den."Financial Times

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Världspolitiken har alltid styrts av geografiska förutsättningar: floder, berg, hav, råvaror naturliga gränser och källor till välstånd. Med utgångspunkt i tio kartbilder förklarar den prisbelönta utrikeskorrespontenten Tim Marshall världen på ett sätt som öppnar ögonen för geografins makt historisk, i nutid och i framtiden. Geografins makt har legat på New York Times bestsellerlista och sålt i över en miljon exemplar. Nu finns den äntligen på svenska.  

Succébok om vår framtid med AI. Vinnare av Norges största litteraturpris Brageprisen 2023. 

Artificiell intelligens är här för att stanna. Smarta algoritmer, chattbotar och robotar som utför avancerade arbeten tar allt större plats i våra liv. Ändå är det få som vet hur AI verkligen fungerar och vad den snabba utvecklingen innebär. Är den en fara eller en frälsning? Och i sådana fall, på vilka sätt?

Med nedslag i AI-historiens viktigaste händelser visar Inga Strümke hur den nya tekniken förändrar och redan har förändrat världen. På ett lustfyllt sätt berättar hon om allt från de första schackdatorerna, till självkörande bilar och stormarna kring dataövervakning och chatGPT.

Inga Strümke (f. 1989) är stjärnskottet som i Norge tagit såväl allmänheten som forskarvärlden med storm. Maskiner som tänker har hyllats av en unison kritikerkår, och har redan getts ut i flera länder. Strümke är docent i datavetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet.

Pressröster om boken: 

"En utmärkt guide om man vill sätta sig in i vad AI handlar om. Inga Strümke är en god pedagog som kan hjälpa oss att bättre hänga med i den aktuella och viktiga diskussionen om var AI ska ta vägen. Betyg 5/5." Litteraturmagazinet

"Norska datageniet Inga Strümke reder här ut framtiden på bästa tänkbara sätt. En AI kunde inte ha gjort det bättre!" Femina

"Vad är artificiell intelligens, AI, egentligen? I den här viktiga boken berättar Inga Strümke, docent i datorvetenskap, lustfyllt och pedagogiskt om hur denna nya teknik har vuxit fram och förändrat modernt liv." PRO Pensionären

"Lättläst och grundlig om ett ämne som berör oss alla." Adresseavisen

"Magiskt och skrämmande om AI." VG

"En välskriven förklaring av artificiell intelligens." Dagbladet

"En gedigen, allsidig och högaktuell populärvetenskaplig beskrivning av artificiell intelligens som begrepp och fenomen. Strümkes text är mycket välbalanserad, och hon poängterar noggrant både de möjligheter och de risker som artificiell intelligens kan innebära. Författaren har också ett påfallande ledigt, personligt och färgstarkt anslag. Boken är en av de bästa på marknaden i sin kategori, och fungerar utmärkt som mångsidig, tillförlitlig och och lättillgänglig beskrivning av ett högaktuellt och kontroversiellt ämnesfält." Bibliotekstjänst

Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  Göran Greider, Aftonbladet

"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg

"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" The Guardian  

"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet  

"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." Andreas Malm, DN  

"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" Sydsvenskan  

"Få böcker har gjort så stor skillnad" Sveriges Radio  

"Världens viktigaste bok" Göran Berggren, författare och biolog  

"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se    

Rachel Carsons epokgörande Tyst vår visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.  

Storheten i det Carson gjorde med Tyst vår låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång

Tyst vår lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet.

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Kring en bukt vid en lagun lade Aristoteles grunden för vetenskapen. Ungefär 2 500 år senare reser biologen Armand Marie Leroi till samma plats i ett försök att rekonstruera den värld där filosofen levde och verkade – där han med metodisk noggrannhet dissekerade djur, klassificerade arter och förde register över hur de levde. Lagunen är berättelsen om hur vetenskapen föddes ur dessa första iakttagelser. Leroi följer Aristoteles steg för steg, prövar hans teorier och gör upp med hans gissningar och missförstånd. Resultatet är en levande skildring av hur världen en gång började betraktas med vetenskapens blick: hur naturen blev ett fält för undersökning, inte bara förundran. Sedd genom Lerois blick framträder Aristoteles inte bara som den första biologen, utan också som en av de största.