Matematik och naturvetenskap

Om Ett utstakat öde?Har jag fötts till ett förutbestämt öde? Vad är det i så fall som bestämmer hur det formats? Och kan jag förändra detta öde genom mitt sätt att leva?

I sin nya bok Ett utstakat öde? väver psykiatern och forskaren Markus Heilig samman personliga erfarenheter, patientberättelser och de senaste rönen från neurovetenskap och genetik till en skildring av hur människors tillvaro formas. Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret ställer han frågan: Är våra liv ett resultat av arv, erfarenheter eller slumpen – och hur påverkas livet av berättelserna vi skapar för att förstå det?

Ett utstakat öde? rör sig från antikens myter till dagens psykologi, hjärnforskning och genetiska framsteg, från akutmottagningens nattpass till de stora existentiella frågorna. Det är en bok om lidande, hopp och ofrånkomliga begränsningar. Men också om möjligheten att genom kunskap kunna leva friare.

Sagt om boken:”Måsteläsning för den som vill förstå sig själv, och andra, bättre.”Jenni Carström, Filter, mars 26”Texten rör sig ytterst överskådligt mellan personliga upplevelser och berättelser från patienter samt forskning. De existentiella frågorna är centrala liksom hjärnforskningens betydelse men även psykologi, litteratur och historia får utrymme i denna utomordentligt beskrivande bok om livets betingelser. [...] Alla som har intresse av människors villkor utifrån såväl naturvetenskapliga som humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kommer att ha glädje av boken, som är en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg: 5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 6, 2026

Barn och naturvetenskap behandlar de naturvetenskapliga ämnenas didaktik för förskolans och skolans tidiga år. Författarna tar fasta på de naturvetenskapliga forskarnas sätt att arbeta och jämför det med ett utforskande och undersökande arbetssätt med barnen.

Teorier om lärande kopplas till praktiska exempel från förskolans och skolans arbete med naturvetenskap. Den tredje reviderade upplagan är utökad med ett kapitel med exempel på hur barn i förskola och grundskola utforskar biologisk mångfald i den egna lärmiljön.

Vad har naturvetenskap med lärande och barn att göra? En hel del faktiskt. Inom naturvetenskaplig forskning finns en lång tradition av utforskande, undersökande och experimenterande för att lösa forskningsproblem. Barn utforskar, undersöker och experimenterar också för att komma underfund med hur världen fungerar. Det finns stora skillnader, men även betydelsefulla likheter mellan hur en vetenskapsman arbetar och hur ett barn utforskar naturvetenskap i sin närmiljö. Författarna betonar vikten av tilltron till barns egen förmåga och tar avstamp i barnens eget utforskande.

Andra betydelsefulla områden som behandlas är produktiva frågor, olika sätt att påbörja projekt, materialets betydelse som den tredje pedagogen samt viktiga begrepp som pedagogisk dokumentation, mångfald, olikhet och utvärdering.Läsaren bjuds att ta del av inspirerande exempel på hur man kan arbeta praktiskt och teoretiskt tillsammans med barn i olika naturvetenskapliga projekt.

Sagt om bokenKursen och boken vänder sig till lärare som undervisar i förskolan och i grundskolans tidigare år. --- Olika teorier om lärande varvas med elevexempel som är tagna både från förskolan, skolan och från studenter vid lärarutbildningen. Elevexemplen illustreras med foton av eleverna i aktion och av elevernas dokumentationer. Det är en gedigen bok som ger mycket bakgrundsfakta och som hela tiden förankrar det praktiska arbetet i teorier." BTJ-häfte 14120021 Lektör Marianne Petrén

Om författarnaFörfattarna Ingela Elfström, Bodil Nilsson, Lillemor Sterner Och Christina Wehner-Godée är eller har varit verksamma vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Enligt förskolans läroplan ska varje barn ges möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Barnen ska stimuleras att aktivt undersöka sin omvärld och tänka själva kring naturvetenskap. De ska också ges möjlighet dela sina tankar och uttrycka dem på ett kreativt sätt. Men hur gör man det i praktiken? Hur kan man som pedagog stötta ett barn så att det utvecklas i sin förmåga att ställa frågor och undersöka? Hur stöttar man barns reflektioner kring de erfarenheter de får via undersökande verksamhet? Och hur gör man det på ett sätt som stämmer med förskolans värdegrund och övriga uppdrag?I den här boken ger författarna en mängd konkreta och inspirerande exempel på hur några förskolor har valt att arbeta med naturvetenskap. Den forskning som boken bygger på visar att pedagogernas förhållningssätt till naturvetenskap, snarare än valet av innehåll, är avgörande för om barnen verkligen erbjuds en möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap. Bokens exempel utgår därför från olika förhållningssätt som man kan ha i samband med naturvetenskapliga aktiviteter. Till varje kapitel hör en eller flera faktarutor där det naturvetenskapliga innehållet förklaras och knyts till generella bärande idéer inom naturvetenskapen. I den andra upplagan av boken har texterna uppdaterats så att de stämmer överens med de nya skrivningarna i förskolans läroplan där begreppen undervisning, förundran och hållbar utveckling har förts in. Boken spänner över stora delar av det naturvetenskapliga fältet, och visar att det finns många olika sätt att låta barn möta naturvetenskap på. Exemplen i boken vidgar gränserna för hur man kan arbeta med naturvetenskap i förskolan och öppnar för möjligheter till många lustfyllda, engagerande och lärande stunder med barnen.

Bodil Sundberg är fil.dr i biologi och arbetar på Örebro universitet som lärarutbildare och forskare inom naturvetenskapernas didaktik.

Sofie Areljung är doktorand vid Umeå universitet, där hon arbetar med ett avhandlingsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Karin Due är fil.dr i fysikdidaktik och arbetar som lärarutbildare vid Umeå universitet, bland annat på förskoleprogrammet.

Christina Ottander är fil.dr i växtfysiologi och docent i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap vid Umeå universitet.

Britt Tellgren är fil.dr i pedagogik och verksam som lärarutbildare på förskollärarprogrammet vid Örebro universitet.

Matematik-a i fritidshemmet

Miljön och aktiviteterna i fritidshemmet skapar unika möjligheter att upptäcka och utforska matematik i ett sammanhang där lek och lärande förenas. Möten med matematik i fritidshemmet ger många inspirerande exempel på hur fritidshemmets verksamhet och skolans matematikundervisning kan samverka genom att ta tillvara elevernas intressen och de matematiska möten som uppstår i fritidshemmet.

Anna Wallins koncept "matematik-a" främjar ett lekfullt förhållningssätt till matematik, där kreativitet och nyfikenhet står i centrum. Genom att använda boken som diskussionsunderlag kan pedagoger i fritidshem fördjupa sin förståelse för hur läroplanen kan omsättas i praktiken och därmed stärka arbetet med fritidshemmets mål att erbjuda en trygg, stimulerande och lärorik miljö.

Författare

Anna Wallin är kommunlektor och lärarutbildare på Stockholms universitet. 2022 disputerade hon i matematikdidaktik med avhandlingen Fritidshemmets matematik: Möten som räknas . Boken bygger på hennes avhandling och riktar sig till pedagoger verksamma i fritidshem och studenter.

Innehåll

1. Delarna skapar en helhet

2. Utbildningsomsorg: "Vi utbildar och 'omsorgar' hela dagarna"

3. Fyra inriktningar av fritidshemmets matematik

4. Vi på Fritids leker och värderar matematik

5. Matrmatik-a: Vi leker matematik i en pizzeria

6. Vår stad: Ett samverkansprojekt

Källor

Linnés herbarium är en mycket vacker bok, skönt formgiven, med ett fascikelomslag som omsluter inlagan. Sörlins text ger mycket för den som är intresserad av Linné och botanikens historia. Johan Brinck BTJI ett mörkt tempererat källarrum i London förvaras cirka 14 000 torkade växter från 1700-talet. Det är Carl von Linnés eget herbarium, varsamt katalogiserat i bleka mappar omslutna av bruna bomullsband. Växterna har samlats in av botaniker världen över i en strävan efter att kartlägga den. Några är hastigt upptejpade, andra omsorgsfullt monterade och beskrivna med sirlig handskrift. En del av växterna är krigsbyten eller handelsvaror, och ett stort antal människor har fått offra sina liv för att bidra till denna samling. Vad kan Linnés herbarium säga oss om tidens förhållande till naturen och omvärlden? Och vilka historier gömmer sig bland dessa ark?    I den här boken blixtbelyser fotografen Lena Granefelt herbarieark från två av de mest betydelsefulla Linnésamlingarna i världen: de som förvaltas av Linnean Society of London och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Ljuset gör att annars osynliga detaljer framträder, så som arkens struktur och vattenstämplar, men också anteckningar som för samman tankar och observationer från olika tiders botaniker. Även färgerna kommer tillbaka; veck och inneslutna frönblir synliga. Den fotografiska dokumentationen ackompanjeras av texter skrivna av idéhistorikern, professorn och författaren Sverker Sörlin, som gör nedslag i växtsamlandets praktik och samtidigt visar hur herbarierna bidrog till att skapa en revolution i vetandet om världen.  

Upptäck Nordens kustfåglar som aldrig förr i Kustfåglar, Axel Thorenfeldts mästerverk och debut. Med över 70 arter fångar Thorenfeldt både fåglarnas unika utseende och deras levnadssätt i vackra och exakta illustrationer som bär på en konstnärlig gnista.

Texten blandar vetenskaplig precision med personliga reflektioner och spännande berättelser om fåglarnas liv, från karga arktiska häckplatser till dramatiska jaktscener. Thorenfeldts konst och skarpa blick för detaljer påminner om legendarer som Lars Jonsson, men tillför samtidigt en egen röst till genren. Kustfåglar är inte bara en bok – det är en resa in i kustens rika ekosystem, skapad för att fascinera både fågelentusiaster och naturälskare.

En tänkande elev är en engagerad elev. I den här boken har den kanadensiska läraren och forskaren Peter Liljedahl samlat erfarenheterna från femton års forskning. Resultatet är en praktisk vägledning i att steg för steg skapa en miljö för ett tänkande och lärande som sätter eleven i centrum – ett tänkande klassrum i matematik. Det handlar om att utmana de normer och vanor som genomsyrar många av dagens klassrum och som bidrar till att eleverna slutar att tänka. Boken är en djupgående och kärnfull genomgång av vad det innebär att undervisa, lära och utvärdera i ett tänkande klassrum. I allt från hur man möblerar klassrum till hur man ställer frågor, från vem som ska hålla i pennan till hur man främjar ihärdighet och uthållighet, skapar författaren en grund för ett genuint engagemang för matematik hos elever i alla åldrar. Med hjälp av fjorton metoder visar författaren hur lärare i grundskola och gymnasium kan åstadkomma stora förändringar i elevernas engagemang och lärande.

Peter Liljedahl är professor i matematikdidaktik vid Simon Fraser University i Vancouver, Kanada. Han är tidigare matematiklärare på gymnasienivå och har uppmärksammats mycket för sin forskning. Att bygga tänkande klassrum i matematik är den första bok av honom som ges ut på svenska.

Översättning: Maria ÅsardFackgranskning: Maria Johansson

”Att skapa ett tänkande klassrum eller att förändra en undervisningsmiljö i matematik är en stor utmaning, ändå är det inte en utopi. Med stöd i omfattande klassrumsstudier visar Peter Liljedahl hur vi med relativt små steg kan åstadkomma stor förändring i klassrummet.”Maria Johansson, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet och fackgranskare till boken.

Sverige har i över 300 år varit ett ledande forskningsland där mängder av stora vetenskapliga genombrott har skett. I förhållande till folkmängden har inget annat land levererat så många vetenskapliga pionjärinsatser. Vad är förklaringen till denna styrkeposition som forskningsland? Vilka är människorna bakom upptäckterna? Vetenskapsförfattaren Eva Krutmeijer och historikern Henrik Berggren utforskar i boken vad det är som har varit ovanligt gynnsamt för svensk forskning. De närmar sig denna fråga genom att lyfta fram ett stort antal betydelsefulla svenska forskare – människor som varit verkliga pionjärer inom vetenskapen. Och genom denna mångfald av hängivna upptäckare kan man skönja djupare mönster – inte minst betydelsen av starka forskningsmiljöer.

Forskningsrönen i boken spänner över drygt trehundra år och många är världskända. Boken är skriven för en bred läsekrets och vill lyfta fram betydelsen av fri forskning. Berättelser om enskilda forskare och händelser lyfts fram i sitt historiska sammanhang – men boken innehåller också exempel på betydelsefull forskning av idag. Boken har skrivits i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien. Det framåtriktade efterordet är skrivet av akademiens tidigare ständige sekreterare, professor Hans Ellegren.