Matematik och naturvetenskap

Om Ett utstakat öde?Har jag fötts till ett förutbestämt öde? Vad är det i så fall som bestämmer hur det formats? Och kan jag förändra detta öde genom mitt sätt att leva?

I sin nya bok Ett utstakat öde? väver psykiatern och forskaren Markus Heilig samman personliga erfarenheter, patientberättelser och de senaste rönen från neurovetenskap och genetik till en skildring av hur människors tillvaro formas. Med utgångspunkt i sin fars överlevnad från koncentrationslägret ställer han frågan: Är våra liv ett resultat av arv, erfarenheter eller slumpen – och hur påverkas livet av berättelserna vi skapar för att förstå det?

Ett utstakat öde? rör sig från antikens myter till dagens psykologi, hjärnforskning och genetiska framsteg, från akutmottagningens nattpass till de stora existentiella frågorna. Det är en bok om lidande, hopp och ofrånkomliga begränsningar. Men också om möjligheten att genom kunskap kunna leva friare.

Sagt om boken:”Måsteläsning för den som vill förstå sig själv, och andra, bättre.”Jenni Carström, Filter, mars 26

”Sammanfattningsvis är Ett utstakat öde? en tänkvärd och välskriven bok som erbjuder djup och insikt. Den rekommenderas varmt för alla som önskar utforska människans natur.”Diana Fabian, Sokraten, nr 2 2026

”Texten rör sig ytterst överskådligt mellan personliga upplevelser och berättelser från patienter samt forskning. De existentiella frågorna är centrala liksom hjärnforskningens betydelse men även psykologi, litteratur och historia får utrymme i denna utomordentligt beskrivande bok om livets betingelser. [...] Alla som har intresse av människors villkor utifrån såväl naturvetenskapliga som humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv kommer att ha glädje av boken, som är en fröjd att läsa.” Helhetsbetyg: 5.Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 6, 2026

»[En] dokumentär i bokform [...]. Boken utforskar tunga ämnen som ifall evolutionen har ett syfte, liv på andra planeter, religionens roll och hur rymden påverkat jordelivet. Trots det känns utforskningarna aldrig tunga, utan Birger Schmitz tar mig som läsare i handen genom sina funderingar med sitt rika och lättillgängliga språk.« – Rebecca Forsberg, Populär Astronomi

»Den delvis självbiografiska inramningen ger texten närvaro, och språket förblir klart och tillgängligt även när mer tekniska frågor behandlas. Resultatet är en väl avvägd och mycket engagerande bok om ett avgörande skede i jordens, och livets, historia. Rekommenderas varmt.« – 5 av 5 i BTJ-häftet nr 18, 2025 av Johan Kärrfelt

Den som undersöker livets historia på vår planet finner att nästan inga stora förändringar går fort. Men en gång, för 66 miljoner år sedan, inträffade något som vände upp och ner på allt under ett mycket snabbt tidsförlopp: Jorden träffades av en stor himlakropp. Det innebar slutet på dinosauriernas era, och början på en annan – vår tidsålder.

Långt senare åker en geolog från Sverige till Mexiko och platsen för nedslaget. Under hela sitt vuxna liv har Birger Schmitz forskat kring hur livets och rymdens historia hänger samman. Han söker svar på de frågor som aldrig upphör att fascinera: Vad är kunskap? Är människans korta tid på jordklotet en slump, eller var det förutbestämt att vi skulle uppnå den totala dominans vi åtnjuter, på alla andra arters bekostnad? Varför är vi här?

Sapiens framfart kan göra att jorden står inför ett nytt massutdöende. Genom att förstå vad som hände dinosaurierna ges ett nytt perspektiv på vår egen situation. Birger Schmitz finner sina svar i botten av floder, i lera och klippformationer.

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

Vad alla borde veta om algoritmer i offentlig sektor

Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan avgöra vilken skola du hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. Beslut som är avgörande för ditt liv och din hälsa.  

Denna antologi samlar texter som lyfter vår blick mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI införlivas i samhällskroppen? På vilket sätt påverkar till synes små steg helheten? Och hur kan vi få en fungerande insyn i den automatiserade beslutsprocessen om det ens går?  

Är det rimligt att offentliga aktörer enskilt ska uppfinna egna lösningar, när de har liknande behov? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut taget av en digitaliserad förvaltning?  

AI & makten över besluten tar upp exempel på allvarliga fel som uppstått till följd av automatiserade beslutsprocesser men också den verkliga potentialen om vi säkerställer hållbara lösningar och vägar framåt mot dessa.  

Maja Fjaestad är docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för Framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för Hälsokriser vid Karolinska Institutet. Simon Vinge är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, som länge engagerat sig i de algoritmer som allt mer styr beslutsfattandet och arbetets innehåll inom offentlig sektor.

Sagt om Ai & makten över besluten:

Vi står inför ett teknikskifte där AI införs i helt nya verksamheter. Det är av största vikt att detta sker med omsorg och gott omdöme. Jag välkomnar därför boken AI & makten över besluten och att någon lyfter de demokratiska aspekterna av AI. Carl-Henric Svanberg, ordförande svenska AI-kommissionen, styrelseordförande AB Volvo

It is important for democratic societies to understand the possible influence of AI and algorithms on the structures and fundamentals of our societies. We need to talk about how we are going to deal with that; that´s why I welcome this book and the debate it has initiated. Katrín Jakobsdóttir, Islands statsminister 2017 2024  

en antologi om vad som händer när algoritmer fattar beslut i offentlig sektor låter kanske inte så hett, men det är oväntat spännande Sophia Sinclair, Svenska dagbladet  

Skribenterna har genomgående bra språkligt flyt och texterna är korta och skarpa. Målgruppen är en bred läsargrupp med intresse för samtidsfrågor och utvecklingen på AI-området. Boken är mycket läsvärd och bidrar med ett nödvändigt och mycket välkommet problematiserande perspektiv på en fråga som IT-sektorn har stort inflytande över som om den bara handlade om teknik Mats K.G. Johansson, Bibliotekstjänst  

I antologin AI & makten o ver besluten ( ) vrider och va nder en rad forskare och experter pa fra gor som uppsta r na r allt fler myndighetsbeslut fattas med hja lp av algoritmer och AI. Vad ha nder med insyn och transparens? Ra ttvisa? Demokratin? Marie Alpman, Forskning & Framsteg

Innehåll:

Charlotta Kronblad Algoritmisk orättvisa  Göteborgs felkodade algoritm för skoplaceringar  

Johan Hirschfeldt Algoritmer och sociala bidragssystem: två nationella skandaler  

Macus Matteby Om ett ministerbesök, intraprenörer och kommunala perspektiv: en uppgörelse  

Marcin de Kaminski Digitala hot och risker som formativ ledstjärna  

Ulrika Björkstén Vetenskapsjournalistikens algoritmer före och under covid-19-pandemin  

Nasim Farrokhnia Algoritmer i vården: hot eller möjlighet för profession och patient?  

Fia Ewald Vem tjänar algoritmerna? Ett maktperspektiv på digitalisering  

Stefan Larsson Om juridisk fixering och flexibilitet  den europeiska AI-förordningen och generativ AI  

Cecilia Magnusson Sjöberg Algoritmerna och rättssäkerheten juridik, administration och teknik måste väga lika  

Jacob Dexe Transparensproblemet: Att förklara en algoritm  

Karim Jebari Artificiell intelligens och offentlig rättfärdighet

Linnés herbarium är en mycket vacker bok, skönt formgiven, med ett fascikelomslag som omsluter inlagan. Sörlins text ger mycket för den som är intresserad av Linné och botanikens historia. Johan Brinck BTJI ett mörkt tempererat källarrum i London förvaras cirka 14 000 torkade växter från 1700-talet. Det är Carl von Linnés eget herbarium, varsamt katalogiserat i bleka mappar omslutna av bruna bomullsband. Växterna har samlats in av botaniker världen över i en strävan efter att kartlägga den. Några är hastigt upptejpade, andra omsorgsfullt monterade och beskrivna med sirlig handskrift. En del av växterna är krigsbyten eller handelsvaror, och ett stort antal människor har fått offra sina liv för att bidra till denna samling. Vad kan Linnés herbarium säga oss om tidens förhållande till naturen och omvärlden? Och vilka historier gömmer sig bland dessa ark?    I den här boken blixtbelyser fotografen Lena Granefelt herbarieark från två av de mest betydelsefulla Linnésamlingarna i världen: de som förvaltas av Linnean Society of London och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Ljuset gör att annars osynliga detaljer framträder, så som arkens struktur och vattenstämplar, men också anteckningar som för samman tankar och observationer från olika tiders botaniker. Även färgerna kommer tillbaka; veck och inneslutna frönblir synliga. Den fotografiska dokumentationen ackompanjeras av texter skrivna av idéhistorikern, professorn och författaren Sverker Sörlin, som gör nedslag i växtsamlandets praktik och samtidigt visar hur herbarierna bidrog till att skapa en revolution i vetandet om världen.  

Sedan över hundra år tillbaka har forskare ägnat sig åt samspelet mellan organismer och deras livsmiljö. Detta forskningsfält har kommit att kallas ekologi. Men ordet ekologi används också i andra sammanhang – från livsmedel och jordbruk till hälsa och livsåskådningar.

Utifrån en lång forskarkarriär och aktuella frågor om naturvård och miljöförstöring skildrar ekologen Ove Eriksson rötterna till vetenskapen ekologi och några av dess viktigaste teorier och frågeställningar, men visar också hur begrepp som ekosystem har spritts till resten av samhället. Där har de laddats med värderande innebörder som bland annat tillskriver naturen stabilitet, hälsa, enhetlighet och balans. Men vad säger egentligen vetenskapen ekologi om att tänka och agera ekologiskt? Är det alltid eftersträvansvärt att något beskrivs som “naturligt”?

Är det självklart att “orörd natur” alltid är något positivt? Och är människan verkligen avskild från naturen?

Kring en bukt vid en lagun lade Aristoteles grunden för vetenskapen. Ungefär 2 500 år senare reser biologen Armand Marie Leroi till samma plats i ett försök att rekonstruera den värld där filosofen levde och verkade – där han med metodisk noggrannhet dissekerade djur, klassificerade arter och förde register över hur de levde. Lagunen är berättelsen om hur vetenskapen föddes ur dessa första iakttagelser. Leroi följer Aristoteles steg för steg, prövar hans teorier och gör upp med hans gissningar och missförstånd. Resultatet är en levande skildring av hur världen en gång började betraktas med vetenskapens blick: hur naturen blev ett fält för undersökning, inte bara förundran. Sedd genom Lerois blick framträder Aristoteles inte bara som den första biologen, utan också som en av de största.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

"En hisnande spaningstur genom mänsklighetens historia ... Sapiens är full av aha-upplevelser och bygger på breda insikter i naturvetenskap, antropologi och samhällsvetenskap."Lars Linder, DN"Det är en väldigt underhållande, tankeväckande och välskriven bok. Harari rör sig flytande och självsäkert över hela det akademiska fältet. Biologi möter antropologi som möter arkeologi och filosofi och teologi och historia. Han har humor, vilket gör honom i sammanhanget ganska originell, och han har också en känsla för dramatik."Patrik Svensson, Sydsvenskan"Djärv och fängslande."Isabelle Ståhl, Svenska Dagbladet"Provocerande, filosofiskt avancerat, stundtals mycket intressant, men ibland rent fjantigt ... underhållande men ibland häpnadsväckande stolliga historik över mänskligheten."Björn Gunnarsson, GP"Den är lysande. Troligtvis den bästa boken om mänsklighetens historia - och då jag har läst väldigt många."Henning Mankell

Sapiens är en storslagen berättelse om människans ursprung, nutid och framtid. Historikern Yuval Noah Harari tar oss med från Homo sapiens första steg på jorden, då vi var ett däggdjur bland alla andra, till idag när vi står som världens obestridda härskare - med makt att både skapa och utplåna liv.För cirka 70 000 år sedan var jorden befolkad av minst sex olika mänskliga arter. Ingen av dem hade någon större inverkan på den globala ekologin. Idag har bara en art överlevt - Homo sapiens. Hur blev det så? En del av hemligheten bakom framgångarna är att vi är det enda djur som kan prata om saker som existerar enbart i vår egen fantasi, såsom gudar, nationer, pengar och mänskliga rättigheter. Om detta och mycket mer handlar denna internationella bästsäljare som ger nytt bränsle åt diskussionen om vårt gemensamma förflutna och planetens framtid.Professor Yuval Noah Harari (född 1976) är verksam vid Hebreiska universitetet i Jerusalem och slutförde sin doktorsavhandling vid University of Oxford. Hans specialområde är världens historia och makrohistoriska processer. Harari har publicerat ett flertal böcker och artiklar och hans filmade föreläsningar om världens historia har blivit en stor succé på Youtube.

Bibliotekarien Jenny Lindh i DN rekommenderar:"Jag är så upphetsad över att Yuval Noah Hararis Sapiens nu kommer på svenska. Hans maffiga - och utmanande - bok om människan är så innehållsrik att den är hopplös att sammanfatta: "En makrohistorisk exposé över homo sapiens utveckling", försökte jag häromkvällen, varpå sällskapet omedelbart föll i djup REM-sömn. Därför ett par nedslag: Homo Sapiens är en mördarmaskin. Mänskliga rättigheter är en fantasi. Ja, kanske handlar Sapiens framför allt om just fantasin, den föreställningsförmåga som gjort oss till världens härskare. Sagan om människan är intimt förbunden med fiktion."Jenny Lindh i M-magasin:Högsta betyg MMMMM, oumbärlig."Årets bästa? Hur blev människan människa? Hur kan en ynklig tvåfotning utan klor och huggtänder dominera alla andra djur och människoarter? Briljante forskaren Yuval Noah Harari skriver Sapiens historia och finner, vackert nog, att vår vinnande egenskap stavas fantasi. Konsten att föreställa sig det osynliga har skapat religioner, pengar, imperier och vårt herravälde. Men vem betalar priset? Vårens, kanske årets fackbok gnistrar av lärdom och perfekt för diskussionskvällarna."

”Jag önskar att skolböckerna hade haft samma entusiasm, självförtroende och vigör som Yuval Noah Harari har när de berättar om mänsklighetens utveckling.”Kristian Ekenberg, Örnköldsviks Allehanda

”Sapiens: En kort historik över mänskligheten” är en spännande och skrämmande bok.”Bo Gustavsson, UNT

”Hans övergripande och välformulerade exposé är som gjord för underhållning.”Åsa Maria Hellman, Borås Tidning

”Harari kombinerar forskningsrön från många olika områden till ett verkligt ambitiöst, men också mycket imponerande verk … Hararis historik är minst sagt häpnadsväckande. Infallsvinklarnas mångfald gör att verket levererar nytt, ruskigt fascinerande tankegods på rullande band … Allt detta framför Harari med en tydlig, smidig och pedagogisk text – här finns varken något luddigt tänkt eller sagt. Den svenska översättningen kan man dessutom inte kalla annat än lyckad.”Sebastian Köhler, Affärsmagasinet Forum"Boken styrka är storskaligheten; författarens fascinerande framfart genom historien kan göra läsaren fartblind, men erbjuder samtidigt ett helikopterperspektiv över de långa utvecklingslinjerna och många jämförelser av världshistoriens olika kulturer som ger perspektiv på vårt samhälle."Gustav Holmberg, BTJ

"Djärv, mångfacetterad och provokativ utmanar Sapiens allt vi trodde att vi visste om att vara människa: våra tankar, våra handlingar, vår styrka … och vår framtid."The Independent"Harari kan skriva. … verkligen, verkligen skriva med intelligens, klarhet, elegans, och en underbar känsla för metaforer."The Times"Den här fascinerande boken kan inte sammanfattas; du måste helt enkelt läsa den."Financial Times

Succébok om vår framtid med AI. Vinnare av Norges största litteraturpris Brageprisen 2023. 

Artificiell intelligens är här för att stanna. Smarta algoritmer, chattbotar och robotar som utför avancerade arbeten tar allt större plats i våra liv. Ändå är det få som vet hur AI verkligen fungerar och vad den snabba utvecklingen innebär. Är den en fara eller en frälsning? Och i sådana fall, på vilka sätt?

Med nedslag i AI-historiens viktigaste händelser visar Inga Strümke hur den nya tekniken förändrar och redan har förändrat världen. På ett lustfyllt sätt berättar hon om allt från de första schackdatorerna, till självkörande bilar och stormarna kring dataövervakning och chatGPT.

Inga Strümke (f. 1989) är stjärnskottet som i Norge tagit såväl allmänheten som forskarvärlden med storm. Maskiner som tänker har hyllats av en unison kritikerkår, och har redan getts ut i flera länder. Strümke är docent i datavetenskap vid Norges teknisk-naturvetenskapelige universitet.

Pressröster om boken: 

"En utmärkt guide om man vill sätta sig in i vad AI handlar om. Inga Strümke är en god pedagog som kan hjälpa oss att bättre hänga med i den aktuella och viktiga diskussionen om var AI ska ta vägen. Betyg 5/5." Litteraturmagazinet

"Norska datageniet Inga Strümke reder här ut framtiden på bästa tänkbara sätt. En AI kunde inte ha gjort det bättre!" Femina

"Vad är artificiell intelligens, AI, egentligen? I den här viktiga boken berättar Inga Strümke, docent i datorvetenskap, lustfyllt och pedagogiskt om hur denna nya teknik har vuxit fram och förändrat modernt liv." PRO Pensionären

"Lättläst och grundlig om ett ämne som berör oss alla." Adresseavisen

"Magiskt och skrämmande om AI." VG

"En välskriven förklaring av artificiell intelligens." Dagbladet

"En gedigen, allsidig och högaktuell populärvetenskaplig beskrivning av artificiell intelligens som begrepp och fenomen. Strümkes text är mycket välbalanserad, och hon poängterar noggrant både de möjligheter och de risker som artificiell intelligens kan innebära. Författaren har också ett påfallande ledigt, personligt och färgstarkt anslag. Boken är en av de bästa på marknaden i sin kategori, och fungerar utmärkt som mångsidig, tillförlitlig och och lättillgänglig beskrivning av ett högaktuellt och kontroversiellt ämnesfält." Bibliotekstjänst

Hur lärde sig människan att hitta på havet? Var Magellan verkligen den förste världsomseglaren? Hur bidrog kaskelotvalen till upplysningen? På vilket sätt förändrade den skotske bagaren Robert Dick vår syn på livets historia? Hur vet vi egentligen hur djupt havet är?

Efter debuten med ”Ålevangeliet” har Patrik Svensson skrivit en bok om människorna som utforskat, kartlagt, försökt förstå och lägga havet under sig. ”Den lodande människan” handlar om havets lockelse, om den där uråldriga drivkraften som i alla tider fått människor att söka sig ut på öppet hav. Det är en bok, kort sagt, om nyfikenheten

Det är gryning över Kalahariöknen. De rödtofsade trapparna spelar och solen lyfter sin skiva över horisonten som den gjort i miljoner år.

I Kalahari finns bushmännen eller san-folket som de egentligen heter. Genetiskt sett är de en av jordens äldsta folkgrupper och de lever fortfarande som de tidigaste människorna gjorde - av att samla det som naturen ger. 

Lasse Berg känner sanfolket sedan 20 år tillbaka. Minst lika länge har han grubblat över frågan om mänsklighetens ursprung. Hur har den mänskliga arten uppkommit? Vad hände för sju miljoner år sedan då människornas och apornas vägar skildes åt? Och vad är egentligen en människa?

Gryning över Kalahari är resultatet av många års arbete och resor. Lasse Berg har intervjuat de främsta vetenskapsmännen inom evolutionslära, arkeologi och paleontologi. Han har sammansmält detta med sina egna erfarenheter av att leva på olika håll i världen, inte minst i Afrika. Resultatet är en fascinerande, lättillgänglig och djupt personlig sammanfattning av vår tids mest avancerade vetande om människans evolution.

Borta är numera den klassiska darwinismens föreställning om den stenhårt individualistiska kampen för tillvaron som utvecklingens drivkraft. Idag vet vi att det är andra saker som betytt mera i mänsklighetens evolution. Som skapat den fantastiska berättelsen om hur en liten grupp tillhörande arten homo sapiens som levde i Afrika för 150.000 år sedan spred sig ut över hela jordklotet.  Detta är boken om det samarbetande, lättjefulla, berättande, dansande, målande, skönhetstörstande djuret. Boken om människan. 

"Det känns gott att bära hans bok bland ryggsäckens insamlade skatter. [...] En bok med en rytm som också är ett budskap."Moa Matthis, Obs

"Ett fängslande essäistiskt reportage om människans ursprung. Till hennes bästa genetiska arvedelar, förstår man, hör nyfikenheten, uthålligheten och förmågan att berätta. Lasse Berg vansläktas sannerligen inte. [...] En lång och spännande resa genom den senaste forskningens svar på mänsklighetens äldsta frågor." Lars Linder, Dagens Nyheter

"En mycket mycket bra sammanfattning av all forskning på det här området, en imponerande sammanfattning[...]  Empati, medkänsla är definitivt en del av vårt s.k. djuriska arv. Det kanske inte är så att jultomten kommer från Afrika, men att givmildheten har sitt ursprung där."Jan-Olov Johansson, Vetenskapsradion i P1