Phan Thi Vang Anh skriver från 1990-talets Vietnam. Hon hör till den generation som blev vuxen samtidigt som landet började se framåt efter decennier av krig och ekonomisk ruin. Hennes unga hjältinnor kör Honda i Saigon, de träffar killar, utbildar sig, åker på sommarlov, sitter på kafé, pratar och flamsar. Hemma hjälper de lydigt till, medan de betraktar de äldres regler och traditioner med trött överseende.
Så här kan alltså tillvaron vara i Vietnam i slutet av 1990-talet:
bekymmersfri, fridfull, aningslös. Hos Phan Thi Vang Anh är det dock bara på ytan som livet är en barnslig idyll. I själva verket pågår hela tiden något annat. Ömt och med humor skildras en tyst revolt mot den passiva kvinnorollen. I all stillsamhet trotsar de unga kvinnorna tabu efter tabu i den strängt patriarkaliska verklighet som de lever i.
Men framför allt är detta noveller om förälskelse och kärlek, och om hur lätt det kan bli trassligt och fel när känslorna är starka. Som när man är ung...